Idag lyckades jag med bedriften att storstäda köket (och då menar jag köra diskmaskinen, plocka bort ALLt som inte skulle vara på diskbänken, torka av alla skåpsluckor, torka och polera häll, ugn och mikro, superrengöra diskbänken...ja, en grovrengöring alltså), vika tvätt, plocka undan och städa Majas rum och organisera hennes leksaker medan hon var hemma och vaken. Och Daniel var på jobbet. Ok, om man inte har en 1,5-åring hemma kanske detta inte känns så imponerande. Och om man är en väldigt discinplinerad människa som städar hela tiden kanske det inte heller är nåt att skryta om. Men för mig....och med Maja som nämnda 1,5-åring känns det faktiskt ganska bra.
Det härliga med att både jag och Daniel är lite sådär småslarviga är att vi båda blir så otroligt tacksamma när den andra gör ett rejält ryck. Och därför behöver aldrig någon av oss städa utan att får cred för det, vilket jag verkligen gillar!
Jo, det är imponerande! Det är mycket mer än vad jag gjort på hela det här året=)
SvaraRadera