Vi överlevde

Oj oj oj så roligt det var att åka skidor! Kändes lite ovant i början, men sen kändes det ändå att det satt i benen och det gick helt ok. Ramlade några gånger under dagen, men inget allvarligt. Daniel var faktiskt duktig. Han hängde med väldigt bra. Det blev rätt många åk under dagen, men till slut var vi helt slut i kroppen, allihopa, så då fick det räcka.
Vi hade i alla fall en jätterolig dag, tack till alla som var med!

Vi är laddade, vi är tända

Maja sover borta inatt. Hos sin farmor. Så vi kan sova hur länge vi vill imorgon. Nä, just det...klockan 8 ska vi vara hos Kikki och Johan för att åka vidare till Vallåsen. Men det är helt klart värt att missa en sovmorgon för att åka skidor en dag.
Har letat fram termobyxor och skidjacka. Hittade inte mina skidglasögon...puts väck. Hittade dock snorkel och cyklop. Kanske borde prova med det? Snorkeln kan ju vara bra om jag landar i en snödriva.
Daniel kom på att han inte har några termobyxor. Får bli arbetsbyxor. Så ser ni nån i backen imon med arbetsbyxor, en vanlig vinterjacka och en stor blå toppluva så är det Daniel.

Ikväll har vi varit på examensmiddag. Duktiga Krille är numera färdig psykolog. Det firades med jättegod middag hemma hos hans föräldrar i Hjärup. Maja sov på vägen dit och var väldigt pigg där. Pigg i Majas värld innebär att inte sitta still en sekund, göra allt för att smita förbi föräldrarna och klättra i trappan, försöka peta på brinnande ljus och stoppa teskedar i tvättmaskinen. Bland annat. 22.00 begav vi oss, och jag vet inte vem som var mest slut då, Maja eller vi. En trevlig kväll var det i alla fall.

Nu kallar väl sängen för oss....upp med tuppen imorgon. Godnatt!

Ner, ner, ner, ner för backen ner

Jag inbillar mig att det är en fras ur en sång, som jag skrev i titeln. Någon som känner igen vilken sång det kan vara isåfall? Daniel tror inte ens det är en riktig sång.

Jaja, det var ju faktiskt inte det inlägget skulle handla om. Det är nämligen så att på lördag är det dags för lite skidåkning för oss. Nej, vi ska inte iväg på skidsemester, utan åka på "himmaplan", i Skåne. Eller är kanske Halland? Hmm...pinsamt att inte veta. Det är i alla fall på Vallåsen, den enda skidanläggningen vi har här nere. Så det är ju inte precis skidåkning i Alperna-klass, men så är ju inte jag heller en skidåkare i Anja Pärson-klass, så det jämnar väl ut sig.
Skitroligt ska det bli, och hör och häpna: Daniel "jag hatar snö och skulle aldrig åka på skidsemester" Andersson ska också med! Dock får Maja "snö är väl ok i små doser, men att leka inne är roligare" Andersson inte följa med, utan stanna hos farmor.

Just nu längtar jag massor, alldeles för länge sen jag stod på ett par skidor!

Och så några fler härliga vinterbilder

Premiäråk

Idag när Daniel var iväg och köpte bullar kom han hem med en pulka (och bullar). Så efter frukost och 20 minuters påklädning (-12 grader kräver sina lager, vilket Maja inte uppskattade) kom vi ut och Maja fick premiäråka. Helt klart roligare än att gå. Vi gick ner till ån där vi hittade en backe där en hel toddler-armé (Daniels namn på en dagisgrupp) höll till. Maja fick åka en del, först med oss, och sen fick hon åka några rundor själv. Ganska kul verkade hon tycka, ända tills att Daniel drog pulkan lite för kvickt i svängarna så att hon ramlade med ansiktet ner i snön. Första gången det hände gick det ok, andra gånger tyckte hon att det här med snö nog ändå inte var så roligt. Så då var det bara att plugga in nappen och dra pulkan hemåt igen. På vägen träffade vi en hund så så då var det uppåt med mungiporna igen.